Jag har några frågor. Du skriver att ett riktig illustratör ska
illustrera bilderböcker. Menar du en person som gått på konstfack
eller liknande? Behöver man vara utbildad illustratör?
Jag gör ofta egna små böcker som jag illustrerar åt mina barn, har
alltid målat och skrivit. Jag gick estetisk linje på gymnasiet med
inriktning på konst och formgivning.
De flesta illustratörer och författare verkar ha gått en högre
utbildning. Sorterar förlagen bort de manus som kommer in där man
själv gjort illustrationerna?
Det kändes lite som en smäll på käften när jag läste det där du skrev
"strunta i illustrationerna" :) Samtidigt förstår jag att en person
med utbildning vet mycket mer än någon som bara har ett intresse.
Jag skulle uppskatta om jag fick svar på mina frågor."
****
Hej och tack för ditt trevliga mail.
Jag förstår om det kan kännas som en käftsmäll! Förlåt! Jag menade ju mer som en reality check.
Det är inte 100% sant att man måste vara illustratörsutbildad på högskolenivå för att
Men du har helt rätt i att någon med en illustratörsutbilning har en annan kunskap och större möjligheter att jobba än någon som "bara" har ett intresse.
Känner jag, eller känner jag till någon verksam bilderboksillustratör som är självlärd?
Var på vippen att säga ja, en, Jan Lööf.
Men så kollade jag upp det: Nope - fem år på Konstfack.
Fredrik Skavlan kanske? Vet ej om han är utbildad. Men han är ju å andra sidan ... Fredrik Skavlan.
Jag tror absolut inte att förlagen sitter och lusläser CV och sorterar bort inkomna bilderboksförslag baserat på om upphovsmakaren har formell utbildning eller ej! De går mer på det visuella, om projektet har Det. Och det kan din dummy mycket väl ha förstås! Speciellt om du gått estetisk, har design-skalle, hållit tecknandet vid liv och utvecklat det, samt brinner för, läser och analyserar de bästa nya bilderböckerna.
Okej.
Drömmen om att skriva och illustrera egna bilderböcker med siktet inställt på utgivning är näst intill universell, det har jag förstått.
Jag har sett tydliga bevis på att man kan nå den drömmen om man analyserar den lite, tänker sig in i hur förlagen jobbar, och reviderar drömmen en gnutta:
- Är det så himla viktigt att man själv även måste vara den som illustrerar sitt manus? Att ta en idé/ett manus till färdig bok är ett grupparbete, man lär sig absolut att släppa lite på integriteten.
-Skärskåda detta med illustrerandet. Vill man helt sadla om, bli professionell illustratör (om än outbildad), ie göra sig tillgänglig för andra uppdrag också, eller är det viktiga att man får illustrera just sina egna texter?
- Har man tid och råd att investera i sina bilderboksförslag så att de står sig i konkurrensen och har en chans att bli antagna? Man ska veta att det kan vara extremt mycket jobb, stötande och blötande fram och tillbaka.
- Har man en känsla för "hur de utbildade gör" bilderboksförslagen som de skickar till förlagen, ie hur det "ska" se ut när man försöker wow-a en manusgrupp till antagning? Man vill ju inte heller göra en massa jobb i onödan. Kan man skaffa sig den här kunskapen på nåt vis, typ praktisera hos en illustratör/på förlag? Fråga dig själv det.
- Hur skulle man känna om ett framgångsrikt förlag med mångårig erfarenhet sa: "Vi gillar ditt manus och vill anta det, men känner inte att du är rätt person att illustrera det, vi tror att boken skulle fungera bäst med en annan illustratör." (Händer hela tiden, även med etablerade bilderboksmakare.)
-"Gör vad fan som krävs för att bli antagen/utgiven första gången! Sedan, när du väl debuterat, då är du in en annan sits. Då är det inte nederst i slaskhögen som gäller på samma sätt längre. DÅ kan du ha råd med lite konstnääärlig integritet igen!" Sa min engelska mentor. Extremt hårddraget förstås. Men jag tror hon var lite trött på outgivna prettokids som satt på lite höga hästar och fick hysteriska utbrott om den blå färgen inte trycktes på exakt det sättet de hade tänkt sig...
- "Om en glad amatör skickar egna teckningar med ett riktigt bra manus blir jag lite orolig. Jag ifrågasätter upphovsmakarens omdöme då, och blir rädd att jag kommer att göra hen besviken. Det kan komma att bli ett svårt samarbete, och hen kan därmed ha sabbat sina chanser lite hos mig." Så säger varje barnboksförläggare jag frågat om just detta.
Avslutningsvis:
Det kryllar av extremt begåvade utbildade illustratörer inom alla upptänkliga stilar, som i många fall redan samarbetet flera gånger med förlagen och som sannolikt kommer att göra det igen.
=Stor konkurrens.
Däremot kryllar det inte av skrivbegåvade som brinner för barn- och bilderböcker och kan producera manus av rätt längd, med en början, mitt och slut, som har det lilla extra...
Just sayin.
Mvh,
Alla med bilderboksutgivningdrömmen som följt mina råd har blivit antagna
(så vitt jag vet)!
P.S: Ni begåvade illustratörer och författare här som la ner illustrerande och fokuserade på manus och blev antagna, dela gärna med er av era erfarenheter.
P.P.S: Bästa boktipset!